De vanligaste inälvsmaskarna hos hund och katt är olika typer av rundmask och bandmask, bl.a. spolmask, hakmask och hundens bandmask.
Traditionellt har djuren behandlats i förebyggande syfte men detta har skapat resistens, dvs. minskad känslighet, hos parasiterna mot avmaskningsmedlen. Resistensen går i arv från parasit till parasit och därför är det viktigt att vi är rädda om de preparat som finns.
Vuxna hundar och innekatter bör bara avmaskas vid påvisad förekomst av mask i avföringen eller vid mycket stark misstanke. Vid infektion kan det också hända att djuren kräks upp mask.
Valpar kan behöva avmaskas då de kan smittas från mamman när de ligger i livmodern eller när de diar. Det finns olika metoder att välja mellan. Tiken kan t.ex. behandlas mot spolmask under senare delen av dräktigheten t.o.m. 14 dagar efter födseln. Alternativt behandlas valpen innan de är tre veckor gamla och ett antal gånger till beroende på valt preparat. Avföringen från valpkullar som inte har avmaskats bör undersökas under valparnas fjärde levnadsvecka för att se så att de är fria från ägg. Läs mer på www.sva.se.
Utekatter som fångar mycket möss och fåglar har en ökad risk för att få i sig mask. Därför kan de behöva avmaskas några gånger om året. Dock ska man se mask i avföringen eller ha en stark misstanke om förekomst innan man väljer att avmaska sin katt. Man kan undersöka avföringen på förekomst av ägg för att kunna diagnostisera om djuret har mask, och vilken typ i så fall.
Utekatters kattungar är dock ett undantag och bör avmaskas mot spolmask från 4-6 veckors ålder. Beroende på valt preparat så ska avmaskningen upprepas olika antal gånger. Det kan det vara bra att undersöka om kattmamman har mask och ev. avmaska strax innan födsel.
Då alla inälvsparasiter inte avger ägg regelbundet är det inte helt säkert att man upptäcker ägg i avföringsprover, trots att djuret har en infektion.
Rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask hittades i Sverige första gången hos en svensk räv 2011 och har påträffats på ett fåtal platser i landet sedan dess. I september 2014 hittades masken norr om Växjö. Parasiten kan smitta till människor och kan ge allvarliga symtom. Risken att bli smittad var mycket liten under år 2014, men om parasiten sprids så ökar också riskerna. Läs mer på www.sva.se, www.sjv.se och på www.slv.se.
Rävar (hundar och i sällsynta fall katter) är s.k. huvudvärd för den vuxna parasiten och smittas av att äta infekterade sorkar eller andra gnagare. Huvudvärden brukar klara sig utan symtom. Räven (samt hund och katt) utsöndrar sedan ägg med avföringen. Ägg kan t ex finnas i hundens päls, eller på blåbär i skogen, och på så vis kan människor infekteras genom att få i sig ägg i munnen. Äggen utvecklas sedan inne i kroppen, framför allt i lever och lungor. Det bildas vätskefyllda blåsor (cystor) som orsakar tryckskador på organen vilket tillslut, efter flera år, kan orsaka leversvikt respektive besvär med andningen. Det dröjer ofta ganska länge innan symtomen upptäcks och då kan det krävas långvarig behandling med maskmedel och ev. kirurgi för att operera bort cystorna.
Avmaskning inför resa till Norge och Åland
Inför resa till Norge och Åland krävs att hundar avmaskas mot rävens dvärgbandmask och att det införs i hundens pass. Då katter mycket sällan är värdar för parasiten behövs än så länge ingen avmaskning av katter. Läs mer på jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.
Skydda ditt djur mot fästingar
När ljuset och värmen kommer om våren vaknar en del mindre trevliga bekanta ur sin vinterdvala.
Fästingen sprider sjukdomar som TBE (smittsam hjärnhinneinflammation), Borrelios och Anaplasmos både till människa och djur. TBE anses smitta direkt vid själva bettet, medan överföring av mikroorganismerna Borrelia och Anaplasma kan dröja upp till ett dygn.
Det lönar sig således att avlägsna fästingarna. Det redskap vi rekommenderar ser ut som en liten kofot alternativt en strypsnara, som anläggs runt fästingens hals. ”Kofoten” tycker vi fungerar bäst. Den finns att köpa på kliniken. Den fungerar dessutom utmärkt även på människor.
Det finns numera ett vaccin mot Borrelia. Grundvaccineringen består av två vaccinationer med tre veckors mellanrum, därefter en gång årligen.
Receptbelagda fästingmedel
Bravecto: Endast till hund. Mot fästingar och loppor. Parasiterna måste sätta sig fast på hunden för att de ska påverkas av medlet. Effekten sätter dock in snabbt, inom 12 respektive 8 timmar. Bravecto ges som en tuggtablett, helst i samband med måltid, och har effekt i 12 veckor. Förblir verksam även om djuret blir vått. Kan ges från 8 veckors ålder och vid en vikt av minst 2 kg.
Certifect: Endast till hund. Certifect är ett fästingdödande preparatet till hund som appliceras på huden. Effekten kvarstår upp till 4 veckor.
NexGard: Endast till hund. Mot fästingar och loppor. Liknande effekt som Bravecto. Dosen är 1 tablett i månaden. En förpackning innehåller 3 tabletter, dvs. räcker till en effekt i 12 veckor. Är utan rapporterade biverkningar. Kan ges från 8 veckors ålder och vid en vikt av minst 2 kg.
Receptfria fästingmedel
Exspot vet: Har både en fästingrepellerande och fästingdödande effekt. Detta gör att man på hundar behandlade med Exspot sällan ser några fästingar. Effekten kvarstår upp till 4 veckor. OBS! får ej användas på katt!
Frontline spot-on vet: Kan användas både på hund och katt. Medlet angriper fästingars nervsystem. Effekten kan förbättras genom kombinerad behandling med både Frontline spot-on vet och Frontline spray. Effekten kvarstår upp till 4 veckor.
Prac-tic: Används på hundar och appliceras på huden i nacken. Dödar loppor och fästingar och ha effekt i 4 veckor. Ska inte användas på katt.
Scalibor vet: Scalibor är ett hundhalsband som avger ett medel som har både fästingrepellerande och fästingdödande effekt. Effekten håller i sig i ca 6 månader.
Seresto vet: Halsband finns både för hund och katt, har dödande och avvisande effekt mot fästingangrepp. Det rekommenderas att fästingar som redan finns på djuret vid applicering avlägsnas. Förblir verksam även om djuret blir vått. Effekten kvarstår upp till 8 månader. Halsband för katt ska skrivas ut på recept.
Biverkningar förekommer för alla fästingmedel men är sällsynta:
I mycket sällsynta fall har några av medlen gett centralnervösa biverkningar som trötthet och vinglighet av övergående art. Om sådan biverkan inträffar ska djuret omedelbart schamponeras (därigenom avlägsnas preparatet), alternativt halsbandet tas av, och veterinär kontaktas. Mer information om preparaten finns naturligtvis i förpackningarnas bipacksedel.
Då fästingburna smittor är en stor hälsorisk för våra djur, rekommenderar vi att hundar och katter behandlas i förebyggande syfte med någon av dem ovan nämnda medel. Fördelarna som behandlingen ger överväger risken med de eventuella biverkningarna. Fästingsäsongen kan numera vara från tidig mars tills rejäl frost åter drabbar oss, dvs. november-december!